Jag har gjort Hairtalk-extensions igen! Yayy!
Det var absolut inte planerat. Men efter ett jobbigt år där den psykiska pressen tärt på både hud och hår (precis som när jag gjorde det första gången 2016) så var håret i helt bedrövligt skick. Och när jag fick frågan att ställa upp som övnings”modell”/försökskanin när Kokoro skulle certifieras för Hairtalk så kunde jag ju bara inte motstå. Inte så mycket för att få långt Paradise Hotel-svall. Utan mer för att fylla ut mina egna sorgliga testar och låta dem vila lite och kanske kunna få ut lite friska längder. När man har tejpextensions så ligger ju det egna håret inkapslat emellan och blir inte utsatt för sol/vind/fön/stylingprodukter etc på samma sätt. Förra gången så växte mitt egna hår som gräs under tiden jag hade Hairtalk och fick jättefin kvalitet.
Man fick välja mellan 25 och 40 cm extensions, jag tog 40 eftersom jag tänker att de räcker längre då. Man måste ju gå och flytta upp fästena var sjätte vecka och då klipper man även löshåret lite grann varje gång. Men det är LÅNGT alltså. Så lite Paradise känns det som ändå?. Och ja, det är jätteovant. Det tar nog ett par veckor innan man kommer in i att behöva ta hand om håret hela tiden, föna det torrt efter varje gång man tvättat det, styla det, använda alla Hairtalk-produkter, sova med fläta och allt annat man aldrig behöver tänka på annars. Tur att det är corona så man mestadels jobbar hemifrån och inte behöver stressa iväg i ottan varje morgon?.
Om jag är nöjd? YES! Det är sååå roligt att ha långt, tjockt hår. Leah säger att jag snart kommer tröttna på att ha långt hår som fastnar i maten och blåser i ansiktet etc, men jag känner att jag nog kan ta de små motgångarna, åtminstone än så länge?.
Kolla in Kokoro på Instagram för fler före- och efterbilder!