sockerfri oktober

Nu ska jag bli nyttig igen

Yes – nu är det dags. Varje höst försöker jag reparera kroppen från den onyttiga sommaren (våren/vintern/året…) med någon slags cleansing diet. Förra året var det den där pulverkuren från Forever Living Products som inte direkt funkade så bra. Visst, jag gick väl ner något i vikt, men så fort jag började äta normalt igen så gick jag ju upp allt igen. Och det där pulvret innehöll inte direkt något nyttigt.

Nu satsar jag på något mer långsiktigt. Nämligen paleo – stenålderskost. Jag gillar ju faktiskt sån mat och har egentligen inga problem att hålla mig ifrån socker och gluten generellt. Problemet är bara att jag inte GÖR det. Det blir lite vin här, en hamburgare där och så bryr man sig inte till sist. Särskilt när man reser mycket, det blir ju att man äter det som finns.

Men nu har bloggarna från Under vårt tak en paleoutmaning i 30 dagar som jag har anmält mig till och bara SKA klara av. Egentligen är det inga konstigheter – ”rena”, äkta råvaror, inga konstiga tillsatser och utesluta allt det som vi människor inte är skapta för att äta: socker, hårdprocessade varor, kemiska tillsatser, spannmål, mejeriprodukter och… alkohol (gaaah!).

Däremot får/ska man äta kött, fisk, skaldjur, fågel, grönsaker, rotfrukter, svamp, ägg, alla sorters kryddor (utom kemiskt Jozo-salt), nötter, frön (inga baljväxter och bönor), bär och frukt – dock max en frukt per dag, chiafrön och kokosolja.

I utmaningen ingår en komplett råvaruguide (mycket kokosmjölk, avocado, ägg och nötter), recept för frukost, lunch och middag i 30 dagar och ett rörelseschema.

30 dagar… det KAN inte vara så svårt, eller hur?? (Hjälp!)

Tags: , , , , , , , , ,

Veckans Epic fail: Josey bakar

bitterblondin-josabeth-bakar

Att bakning och sånt inte direkt är min grej har knappast undgått de som känner mig, och kanske inte kommer som en chock för er andra heller.

(Den gamla skelögda bilden ovan är typ den enda jag hittat när jag står med något slags bakverk som jag tillverkat själv, nämligen min familjs pride & joy: den klassiska födelsedagstårtan som vi alla behärskar till fullo efter typ 40 års övning).

Det verkar jättemysigt att baka och trixa med små gulliga cupcakes som Leila gör… men jag får inte till det helt enkelt. Och det finns tre anledningar:

För det första är jag inte speciellt förtjust i bakverk, och under min späka-mig-själv-och-aldrig-äta-nånting-period som sträckte sig över drygt halva mitt liv, så fanns det inte på kartan att man skulle tillverka något ONYTTIGT. Som man sen skulle ÄTA! Det fanns liksom inte i min begreppsvärld.

För det andra: eksem. Bland det värsta jag vet är att blöta ner mina händer, eller på något sätt vidröra något kladdigt som gör att jag blir tvungen att tvätta dem. Tvätta händerna är typ tortyr för någon med eksem. Så därför står typ knåda deg och sånt inte direkt högst på min lista.

Och sist men inte minst – jag lyckas helt enkelt inte. Aldrig. Jag får nästan panik när något ska tillagas enligt recept, samma sorts panik man kan få när man ska prata inför folk. Jag VET att det ska gå åt helvete och det gör det nästan alltid också.

Som i helgen när jag tänkte prova mig på ett ”gott och enkelt” recept från fantastiska bloggen Under Vårt Tak. (För att motsätta mig hela Kanelbullens Dag-grejen mitt inne i Rosa oktober. Ja ni vet, vara lite pretto-duktig sådär.) Nämligen paleo-plättar gjorda av ägg och sötpotatis. Man mixar alltså 4 ägg och en ugnsbakad sötpotatis och så steker man i kokosolja. Hur lätt??

HUR svårt skulle jag vilja kontra med. Fanskapet stektes ju inte utan typ brann upp i stekpannan medan innehållet aldrig blev stelt utan rann omkring som en lilasvart smet. (För att festa till det lite blandade jag i blåbär i smeten, vet inte om det kanske var en fasansfull faux pas??). Barnen tittade vettskrämda på den rykande, svartbrända blandningen och ryggade tillbaka i skräck. Föga förvånande vägrade de ens smaka och jag kan inte klandra dem.

paleo-fail-plattar-sotpotatis
De översta bilderna är alltså hur de SKA se ut och de två under är mina. Mums! 😀

Nä, jag får väl hålla mig till att koka Gaps kycklingbuljong, åtminstone något som jag klarar av. OCH är nyttigt. Och gott. Om man inte är ett barn som vill ha bullar.

FullSizeRender(1)

Vill ni testa de fantastiska sötpotatisplättarna så hittar ni receptet här och ni kommer garanterat lyckas bättre än jag ;-). En kompis på Insta sa att man skulle göra dem ganska små och steka på låg värme, så det kan ni ju testa istället för att brassa på på nian direkt.

.

Tags: , , , , , , ,

Gymnastikföreningarna och deras kexchoklad

I helgen var vi på Kamratgårdens Dag för att fira IFK Göteborg 110 år.

Det var trevligt och extra kul att min brorson och hans kompis fick träffa spelarna och fick autografer etc. (Scott och Leah var mest intresserade av hoppborgarna, polisbilen och att maskoten Leo gick runt och serverade glass). Ja, glass. Det serverades även tårta, saft och hot dogs.

Vilket fick mig att fundera.

Nu har Scott hållit på med gymnastik ett antal år, och varenda gång det är gymnastikuppvisning för föräldrar så finns det till försäljning: Kaffe, saft, Festis, kanelbullar, chokladbollar och dammsugare. Ibland pepparkakor.

När jag sitter och väntar utanför barnens gymnastik, vad serveras i cafeterian? Jo, kaffe, saft, dammsugare, Kexchoklad och chokladbollar. Vad fick de på gymnastikavslutningen? Varsin adventskalender fullproppad med mjölkchoklad.

I simskolans café – vad hittar man där? Ja, knappast något nyttigt. Det är Festis, chips, chokladbollar och Kexchoklad.

På Kamratgårdens Dag? Det var tårta, varm korv, saft, glass och kanelbullar. Enbart.

Socker, socker, socker. Vilken simhall du än åker till så kommer du enbart finna läsk, chips, bullar och kakor till försäljning.

Jag är ingen fanatiker men seriöst?!

I stort sett varenda idrotts- eller fritidsaktivitet jag någonsin varit på så finns ENBART dessa sockerbomber till försäljning. Utan undantag. Och så har det varit i alla tider. Är inte det lite konstigt?

Borde inte föreningar som sysslar med barn och idrott vara lite mer intresserade av att få dem att äta rätt också? Hur kan de ens FÅ LOV att sälja massa sockerskräp på samma arenor som de uppmuntrar barn till att röra på sig i?

För mig är det likvärdigt med att ha öppen bar på ett AA-möte eller sälja kokain på en NA-konferens.

Här är ett tips: Inse att människorna som faktiskt tagit sig till en idrottshall kanske inte behöver lockas av något sockrigt – utan kanske bli erbjudna något annat? Kanske något som t.om *svim* är nyttigt? Det är ju inte direkt SVÅRT – t.om bensinmackar försöker ju åtminstone servera lite mindre onyttiga alternativ.

Ingen kan väl ha undgått att SOCKER ÄR DÅLIGT?

Tags: , , , , , ,