Helt fantastiskt vilken sommar det har varit hittills! Bästa på många år måste det vara med temperaturer upp mot 30 grader i flera veckor i sträck. Underbart! Det är ju det här vi längtar efter hela året som vi har av regn, kyla och mörker.
Sen är den väl kanske inte direkt perfekt för mig. Ensam med två små barn är INGEN semester. Kan jag direkt meddela alla som tvivlar. Ensam med två små barn ( 4 och snart 6 år) innebär att:
- du väcks varje morgon (senast kl 07 om du har tur) av två überpigga barn som studsar omkring i hela sängen
- du får somna om ljuvligt nog… mot att barnen nallat alla kakor ur skafferiet
- eller snott din iphone
- du tvingas medla 18 timmar om dygnet om vem som fick hämta tidningen, vem som tog på sig kläder först, vem som ska sitta bredvid mamma, vem som drack sin smoothie snabbast, vem som snabbast ställde tallriken på köksbänken, vem som tog på sig skor först, vem som satte sig i bilen först, vem som tog på sitt bälte först, etc.
Helt ärligt – ibland när jag vaknar på morgonen så känner jag för att ta en sömntablett och bara somna om. Jag ORKAR inte ta tag i hela dagen och roa två små barn själv. Jag vet att jag kan när jag väl har kommit upp, men det känns extremt tufft ibland.
Det där med att få återhämtning under semestern känns inte riktigt som om det kommer att hända. Mike jobbar hela sommaren. Hans fördel är att han kan koncentrera sig 100% på jobbet. Jag får koncentrera mig 100% på jobbet och sedan 100% på barnen när jag är ”ledig”.
Det är tur att jag har världens underbaraste barn. Och att det finns kaffe 🙂