I helgen hände något fruktansvärt som berörde mig starkt – även fast jag inte är släkt eller ens bekant med de närmast drabbade. Ett litet barn förlorades – en förälders värsta mardröm. Lider SÅ med hela familjen.

Livet kan verkligen ta slut – helt plötsligt, när som helst. Vi vet det, men vi VET det ändå inte.

Ta hand om er i jul. Pussa och krama era barn och säg att ni älskar dem, varje dag. Njut av varje sekund med dem. Ingenting annat spelar ju egentligen någon roll.

Så liten plats en människa tar på jorden.
Mindre än ett träd i skogen.
Så stort tomrum hon lämnar efter sig.
En hel värld kan inte fylla det.

Så litet en människas hjärta är.
Inte större än en fågel.
Rymmer ändå hela världen
och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång.

Inger Arvidsson

♥