Så var man blond igen! Eller blondare kanske jag ska säga… blond är jag ju jämt men denna gången la min bästaste frisör Johanna på en extra ljus och kall toning som jag tyckte blev jättebra. She’s the best!!

Kort blev det också… skönt att få bort de där slitna topparna. Kanske att jag sparar ut till långt igen någon gång… men jag brukar alltid tröttna när det börjar snudda axlarna. Då känns det bara trött och platt. Det får nog vara kort ett tag till :-)

Bookmark and Share